Bloggsanningar?

Något man möts ofta av är bloggar där det känns som om dom ska visa upp en fasad av det fantastiska livet dom lever. Blondinbella är ju definitivt en av dessa, och därför var det så uppfriskande att läsa hennes mans blogginlägg om att det är ganska kämpigt att vara nybliven förälder och hundägare. Underbart, men kämpigt.

Men saken är den att jag gick tillbaka och lästa min blogg från Ludvigs första dagar och veckor, och INGENSTANS skriver jag om smärtan jag kände efter förlossningen, eller något annat av det jobbiga (förutom sjukhusvistelsen förstås men även där tycker jag att jag låter ganska pepp). Och jag lovar, inte på något sätt ville jag dölja något eller försöka visa upp en falsk sanning. Vad jag har insett är att jag var så fullpumpad av lycko-adrenalin (japp, det är ett ord), att allt det jobbiga liksom bara försvann från hjärnan.

Vad jag försöker säga är alltså att även om det flesta bara skriver om allt det underbara med att få en bebis, så är man alltså inte ensam om att även gå igenom en del tuffa grejer. Och denna gången ska jag försöka ge en så ärlig bild jag kan av vad det innebär (för mig) att gå igenom en förlossning som omföderska samt bli tvåbarnsmamma. Med det sagt hoppas jag att min förlossning kommer vara lika underbar och odramatisk som sist, och även att Filippa också kommer vara en sån där bebis som sover om nätterna, men det är ju inget som är garanterat. Oavsett får ni följa med mig på resan!

IMG_2466

Vad Ludvig kommer att tycka om att få en lillasyster, ja det återstår att se!

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s