Vår förlossningsberättelse 2

Nu en hel månad efter förlossningen känns det verkligen som det är dags att skriva vår förlossningsberättelse. Anledningen att det dröjt är faktiskt för att det känns inte som jag har så himla mycket att berätta! Och, jag vet att det kan vara ganska provocerande att skriva om hur enkel förlossning man hade för de som haft helt annorlunda upplevelser. Men oavsett är det nu dags för min berättelse! Här är jag två dagar innan förlossningen.

IMG_2968

Som ni kanske minns hade jag gått över en vecka, men kände mig piggare än jag gjort dagarna innan BF. Så om dagarna innan BF kändes urtunga så mådde jag mycket bättre den 2/1. Jag ville dock gå på tätare MVC besök för att ha koll på bebisen, och just detta datum hade vi en bokad tid klockan 16.00. Väl där frågade jag om jag kunde få en hinnsvepning, vilket min barnmorska gladeligen gjorde. Efter att hon påbörjat log hon lite finurligt och sa att jag nog inte skulle vänta länge med att åka till BB och att jag redan var 4-5 cm öppen. Hon sa också att hon hade kunnat ta hål på hinnorna om jag ville, men NEJ TACK svarade jag på det. Ingen bebis på MVC tack!

Så fort jag reste på mig för att åka därifrån så kände jag att värkarna började. Klockan var då 16.30 och vi bestämde oss för att handla lite mat till middagen. Så på Coop gick jag omkring och tog värkar som kom med kanske 5 minuters mellanrum. Väl hemma lagade Linus lite carbonara och vi åt tillsammans med hans föräldrar som kommit över för att eventuellt passa Ludvig.

Värkarna fortsatte att komma regelbundet, så även om de inte var särskilt starka så ringde jag BB Stockholm för att se om vi kunde komma in. Jag ville INTE föda i farstun som jag blivit varnad för! Sköterskan som svarade i telefon på BB ifrågasatte inte mig en sekund och sa bara att vi var välkomna.

18.52 blev vi inskrivna och vår första barnmorska, Erik, kom in och pratade med oss om hur jag mådde, förväntningar etc. Sedan kopplade han upp mig på CTG och kollade bebisens hjärtslag och mina värkar. När jag låg där så avtog värkarna lite och då kände jag att det här kommer ta tid! Efter kanske 20 minuter kom Erik tillbaka och undersökte mig och konstaterade att jag var öppen 5 cm och sa att nu var förlossningen igång!

IMG_3078

När jag blev fri från remmarna på magen så valde jag att sitta på golvet vid soffan istället och tog värkarna där. 21.30 kom Erik tillbaka in och berättade att han skulle sluta och barnmorskan som skulle ta över hette Maj och var student. Vi sa hej då till Erik som varit jättefin, och 21.50 tog Maj över. Jag fattade direkt tycke för henne, och hon berättade att även om hon fortfarande var student, så skulle hennes anställning på BB Stockholm börja om två veckor. Och hon hade barnmorska Heidi som backup hela tiden.

Vid denna tidpunkt hade värkarna intensifierat ordentligt och jag bad om lustgas vilket jag fick 21.58 med 50/50 styrka. Jag kände också att det nog var dags att ta mig tillbaka till sängen och väl där märker jag att nu går det undan och jag säger till allihopa att jag känner att det går för snabbt. Jag hinner inte med liksom. Kroppen bara kör på och jag var inte förberedd. 22.02 går vattnet och det känns lite som en explosion. Nu gör det riktigt ont och de ökar lustgasen till 70/30 klockan 22.05.

Plötsligt kommer krystvärkarna och jag klättrar som besatt upp mot ryggen på sängen för att kunna föda knästående. Inte lätt att göra mitt under en krystning och denna gång skriker jag rakt ut. Väl uppe känner jag mig trygg och säker och vet att nu kommer min dotter snart och kroppen tog bara över. Jag använde lustgas, men var hela tiden fullt ”vaken”. Däremot behövde ingen säga till mig vad jag skulle göra. Det var snarare jag som beordrade alla andra vad de skulle göra. Var de skulle hålla händerna och vad som skulle hända härnäst typ. 🙂 Men mest av allt var det förstås min kropp som bestämde och jag behövde aldrig trycka på eller göra något. Kroppen fixade allt åt mig och det hade inte kunnat kännas mer naturligt.

Och 21.30 föddes alltså världens finaste flicka! 4180 g och 52 cm. Helt underbar och magisk känsla att se mitt lilla knyte ligga där under mig. Hon var så perfekt, vacker och STOR! Alla vart lite förvånade över hennes storlek då min mage varit relativt liten. Navelsträngen klipps av Linus och jag får upp henne till bröstet och lyckan är total! Direkt söker hon sig till bröstet och jag är så himla stolt.

IMG_3089

Efter detta kommer det som var lite jobbigt. Livmodern vill inte dra ihop sig, så de ger mig totalt 3 stycken sammandragande sprutor i låren samt trycker hårt på magen. Fosterhinnorna ville inte heller komma ut och som jag berättat tidigare så kom de lite chockartat ut nästan två veckor senare. Sen skulle det sys lite också, tre enstaka stygn för att vara exakt. Egentligen gör det väl inte ont, men man känner ju sig ganska mör och ömtålig efter en förlossning och det är ju inte superkul att någon ”pillar” där nere då. Men sen var allt det jobbiga över och sköterskan kom in med fikabrickan och vi kunde bara njuta av vår fantastiska, underbara, älskade Filippa.

IMG_3103

Klockan 5.18 var det dags för oss att lämna förlossningsrummet och flytta till patienthotellet – Hotell Mörby. Där bor man som omföderska om man fött på BB Stockholm och är en kort promenad (inomhus) ifrån sjukhuset. Det känns lite märkligt att komma in på ett hotellrum, men det var så mycket lugnare och skönare än att bo inne på sjukhuset som vi gjorde när vi fick Ludvig. Ibland önskar jag att jag kunde ta mig tillbaka till dessa två första dygn som vi hade på hotellet med Filippa. Ok, visst blödde jag ner lakanen och adrenalinet gjorde det svårt att sova, men främst så njöt vi till fullo. Tänk att just vi skulle få denna skatt, denna fantastiska varelse. Ska jag vara ärlig har jag fortfarande inte förstått det!

IMG_3109

Ja, där har ni vår fantastiska förlossningsberättelse! För det var verkligen magiskt och jag skulle utan tvekan göra det igen. Vem vet, kanske det blir en till gång. 🙂 Imorgon blir Filippa en månad och samtidigt som tiden har gått supersnabbt så känns det som hon alltid har varit med oss. Så mycket kärlek jag känner för denna lilla varelse är helt ofattbart. Om ni orkat läsa ända hit så hoppas jag att ni gillat vår berättelse! Nu ska det ammas och sen är det läggdags! LÖVE

16 thoughts on “Vår förlossningsberättelse 2

  1. Tack för förlossningsberättelsen och vad skönt att det gick så bra!

    Allt gott!
    Patricia med André och bullen Edgar

    Ps. Babybädden används flitigt av de nyblivna föräldrarna. Ds.

  2. Så fint! Tack för att du delar med dig av ditt liv. Är så sugen på en liten till, men det är så mycket annat i livet som måste ordnas först…men det skiter ju mammahormonerna i, haha!

  3. Kul att få läsa om din förlossningsberättelse 🙂 Vi fick barn på samma dag 🙂
    vår lilla Iris föddes 01.19.
    Babybädden är den bästa investeringen vi gjort 🙂 (beställde med dom små aporna)

    Allt gott!
    Emelie och Iris

  4. Härligt att läsa (även om jag fått det berättat för mig tidigare) att allt gick så bra! Jag är så glad att du har fått sådan positiv upplevelse av båda dina förlossningar. Och du ser ”oförskämt” pigg och fräsch ut på alla bilder 🙂 , den sista är helt underbar!
    Kram

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s