Eftersviterna av maginfluensa

Att kräkas och amma samtidigt var faktiskt inte så himla farligt. Hela den magsjukenatten känns inte så jobbig om man jämför med följderna. Att ta hand om tre barn när man är helt urlakad och slut i både kropp och själ, DET var den riktiga mardrömmen. Att inte kunna vila och behöva ta fram omänskliga krafter för att amma, byta blöjor, laga mat, styra upp bråk, trösta, natta, osv.

Och även om det gått över 48h sedan jag var sjuk så märks det fortfarande av. Jag har inte kunnat vila upp mig, och det senaste dygnet har Casper varit otröstlig. Varför? Jo för jag nu har minimjölk i tuttarna och Casper är ständigt hungrig. Ändå har jag gjort mitt bästa för att hela tiden få i mig tillräckligt med vätska och började så fort det var möjligt att äta mat. Men mjölkproduktion har oavsett tagit en smäll och det kommer nog dröja ett par dagar innan den är tillbaka till normalt igen. Nu ammar han nästan en gång i timmen och jag äter så mycket och fet mat som möjligt och försöker hela tiden ha en vattenflaska i närheten.

Tack och lov kom Linus hem igår sent, men han åker igen imorgon eftermiddag. Men nästa vecka blir det förskola för Ludde och Filippa så då blir livet som trebarnsmamma lite enklare. Förhoppningsvis är jag en gladare förälder och mer positiv bloggare då!

image