Farväl Ester

Fy fan vad jobbigt detta inlägg känns att skriva. Men viktigt. 

Tottis bästa vän fick somna in idag. Min bästa väns älskade kamrat som varit vid hennes sida i snart 12 år finns inte längre med oss. 

Det går ju inte att komma ifrån faktumet att våra husdjur inte är med oss för all framtid, men oavsett så gör det så jäkla ont. 

Men låt mig försöka hylla vår fina, busiga, envisa, kärleksfulla fyrbenta vän med att visa upp lite bilder (med blandad kvalitet) från de 10 år vi känt henne. 

2007: Astrid och jag lärde känna varandra på ett internetforum för bullterrier älskare 2005 då jag bodde i Österrike. Jag är osäker på när vi träffades ”på riktigt” första gången, men det var definitivt kärlek från första stund mellan Totti och Ester. Hösten 2007 hälsade vi på i Stockholm. 

2008: Totti och jag flyttade till Stockholm sommaren 2008 och efter det blev vi fyra ett supertajt gäng. Vi hängde även i Båstad/Torekov på sommaren.

2009: Astrid och jag spenderade lediga dagar med att hitta på saker med vovvarna (och kvällarna med att dricka vodka tonics på Obaren) och Ester hängde ofta hemma hos mig och Totti och sov tom i sängen med mig!

2010: Vi fortsatte hänga jämt och tom när Totti låg på sjukhus så fick Ester hälsa på. Faktum är att varje ögonundersökning Totti fick genomgå så hjälpte det om jag pratade om Ester. Han har alltid viftar på svansen när han hört hennes namn.

2011: Början av 2011 tog både jag och Astrid en paus från våra karriärer och samtidigt var det bästa vintern någonsin. Så många snöiga promenader det blev!

2012: Året då både Ester och Totti fick tvåbenta småsyskon. Här var jag gravid och Ester mest tjock. 🙂

2013: Vi var nu småbarnsföräldrar men tog fortfarande tid till att hitta på skoj med vovvarna. Som bulle specialen till exempel. 

2014: Det blev längre mellan utflykterna, men det blev ändå en del dejter för Ester och Totti även om de kanske inte fastnade på bild. Här var dom iallafall på hundön.

2015: Båda två hade nu två småsyskon var, och de var världens bästa och snällaste storasyskon och funkade tex jättebra som sittstöd.

2016: Åldern har satt sina spår, men Ester fortsatte vara sitt fantastiska pigga och busiga själv ända in i det sista. Jag är så himla glad att vi fick spendera lite extra tid med henne i sommar då Astrid åkte på semester. 

Lilla Ester vad vi redan saknar dig. Så många hjärtan du träffat under dina 12 år på jorden. Vi kommer aldrig någonsin glömma dig. Vila i frid finaste Ester.

All kärlek till hennes hussar och mattar som går med brustna hjärtan. ❤

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s