Podd dokumentärer

Eftersom jag jobbar med händerna kan jag lyssna på poddar hela dagarna lång, och på sistone har det främst blivit dokumentärer. Så jag tänkte recensera några och ni får gärna tipsa mig om ni har någon favorit. Dessa nedan är alla från P3 dokumentär.

Kumlafallet

13 åriga Linn blir sexuellt trakasserad av en man på nätet och avslutar sitt liv genom att ställa sig framför tåget. Alltså det är så fruktansvärt att det går inte att sätta ord på det. Jag var tvungen att dela upp avsnittet på två dagar för jag grät så mycket. Jag visste redan ganska mycket om fallet, men det var en chock att förstå hur närvarande hennes mamma var i sitt liv. Man vill ju gärna tro att sånt bara händer när det inte finns någon vuxen i barnets liv, men så är ju inte fallet.

Dödsmisshandeln av Riccardo Campogiani

En 16 årig kille blir misshandlad till döds utanför en fest i centrala Stockholm. Så brutalt, så onödigt. Samtidigt slås man ju av vilken betydelse klass har för hur media porträtterar ett brott. Oavsett lika tragiskt.

Londonbomberna

Dels får man en fullkomlig redogörelse för vad som hände i London 2005 när 4 självmordsbombare dödade 52 människor och skadade över 700, och man får även höra vittnesmål från både de som var med och från anhöriga till avlidna. Väldigt intressant.

Mordet på 2Pac

1996 avrättades Tupac Shakur på gänglikt sätt och som många brott inom den kulturen är det ett ouppklarat fall. Dock är mördaren förmodligen också död med tanke på alla hämdattacker som skedde efteråt. Vad som förvånade mig var hur välutbildad han var och att han sökte sig till kriminaliteten snarare än att han blev indragen eller inte hade något val. Tupac hade kunnat göra så mycket mer av sitt liv!

Jakten på atombomben

Detta avsnitt var fullt av helt ny information för mig och verkligen superintressant! Alla känner ju till atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, men hur det kom sig var nytt för mig. Så sjukt hur farlig vetenskap är när man kopplar bort etik och medmänsklighet.

Knarkkungarna på Darknet

Det är mycket snack i media om Darknet för tillfället, och i denna dokumentären får man en viss inblick i vad det är. Sedan handlar avsnittet om tre ungdomar som samtidigt som dom är oerhört företagsamma och listiga droghandlare, så är dom så sjukt korkade. Som tur är sitter två i fängelse sedan 2015 och den tredje som också var tjallaren har nu hemlig identitet.

Jag har många fler att skriva om, men då jag också gillar att få sömn så måste jag avbryta nu. To be continued…

Ludde somnade inne hos Filippa medans jag nattade Casper. De fick lyssna på Astrid Lindgren på Spotify som läser Bröderna Lejonhjärta. Men som sagt, de somnade.

Stora röjardagen

Jag vaknade med huvudvärk och tryck från bihålorna men bestämde mig ändå för att få en effektiv dag. Vi har fortfarande en massa flyttkartonger som ej blivit uppackade, och projekt som inte blivit klara. Och det börjar gå mig på nerverna.

Mitt problem är att jag alltid väljer att städa iordning det vanliga först (plocka leksaker, vika tvätt, dammsuga etc), och sen av tiden som finns över tar jag mig an det andra.

Den tiden finns aldrig.

Så idag struntade jag i att det låg pärlor över hela vardagsrumsgolvet och att toaletten är i stort behov av en skurning, och började istället rensa upp vår ofärdiga klädkammare samt tvättstuga. Och vet ni vad? 8 flyttkartonger senare sitter jag nu nöjd med mitt arbete!

Det var främst kläder, filtar och kuddfodral (har hur många som helst), men också pärmar, filmer och annat skrot. Men inte nog med det, jag rensade även ur barnens garderober och gav bort en hel kartong med urvuxna kläder. Tvättade dessutom två maskiner och vek och la in allt snyggt. Samtidigt som jag mådde piss pga spänningshuvudvärk. Bragdguld till mig!

Filippa längtar efter sommaren lika mycket som jag gör. Jag blev helt lycklig över att se henne när hon klätt sig i jeans och t-shirt. Såhär är hon allra finast enligt mig.

Vice ordförande Klöverdam (Centerkvinnorna)

Herregud vad kallt det är i Stockholm nu! Det var 11 minus imorse när jag begav mig in till Stockholmcenterns lokaler för att vara med på Klöverdams årsmöte. Kallt men soligt!

Jag har varit ledamot i styrelsen i 3 år och blev nu tillfrågad att bli vice ordförande vilket jag tackade ja till. Så himla kul! Jag har känt att jag inte varit alls så aktiv som jag velat (pga anledningar ni hajar om ni läser denn bloggen), men nu känner jag att det vänder. Det är valår, och Sverige behöver ett nytt ledarskap!

Vi har lite kommande events som vi ska börja planera inför nu, och jag är SÅ taggad! Hur intresserade är ni som läser här om politik? Undrar ni över något? Det kommer bli lite mer av den varan framöver här och jag hoppas det mottas väl. Man behöver inte tycka lika som jag, men jag vill ändå visa er Centerpartiet (Centerkvinnorna) från MITT perspektiv. Hoppas ni vill hänga med på den resan! Knappt 200 dagar till val…

Från instastories imorse

Karlstad soff-hack

Som jag berättade för ett par veckor sedan så sålde vi vår u-soffa, och istället ska vi ha två tresitssoffor. 2009 köpte jag en svart Karlstad soffa i skinn på ikea. Jag älskar den fortfarande 9 år senare och ville få in den i ”finrummet” igen. Så vi köpte en till Karlstad soffa men nu en tygsoffa utan klädsel. 2000 kr fick vi ge för den på ikea. Tvåtusen kronor för en ny soffa. Helt sjukt ju.

Och varför vi köpte en ”naken” soffa nu? Jo för jag hade en idé om en soffa i skrynklig linnekostym med kjol till golvet. Lite kontraster, skinn och linne. Så vad gör man då? Jo man fixar det själv! Fållen blev lite vågig vilket jag hoppas försvinner efter en tvätt, men annars är jag supernöjd!

Nu börjar vardagsrummet formas. Vi ska ”bara” köpa en hylla, matta, tavlor och bygga ett soffbord!

Filippas rum

Filippa (som fortsätter strula med nattsömnen) somnade tillsammans med Ludde i hans säng när jag nattade Casper. Det var Luddes förslag att hon skulle lägga sig där medan de väntade på mig. Han är inte alltid den bästa storebrorn till Filippa så det gjorde mig otroligt glad.

Eftersom jag fick en massa tid över nu på kvällen borde jag passa på att städa upp och skriva om vad jag gjort sen sist, men tyvärr saknar jag drivet. Vill hellre dricka te och titta på the Crown. Så det gör jag nu! Men jag passar på att visa er lite bilder från Filippas rum. Vet att jag lovar och lovar men är lite långsam…

Visst har hon det mysigt?

Som natt och dag

Igår morse låg jag på golvet och grät för att…? På eftermiddagen kom min mens och idag har jag varit på teater i city med 12 fyraåringar (och 2 pedagoger och 1 annan förälder) utan att ens få ett stresspåslag. Jag känner mig som en jäkla parodi av kvinna med pms. Hur är det möjligt att en blödning kan vara skillnaden mellan att se allting nattsvart till att gå tillbaka till att vara en toppenmamma? Så sjukt.

Jag berättade för ett tag sedan att jag skulle vara med i en studie om pmds. Jag har varit på mitt första möte där jag fick svara på en massa frågor och fylla i formulär. Då sköterskan som jag träffade uteslöt att jag hade en grundliggande depression och tydliga pdms besvär så har jag nu fått en dagbok som jag ska fylla i. Det ska bli så intressant att sen få se en kurva på mitt mående!

Därefter blir det en månad med Premalex, och därefter den nya medicinen som ska testas. Som jag förstått det så är den nya inte en antidepressiv utan ett ”botemedel” mot vad som är fel. Jag uttrycker mig klumpigt men ska försöka förklara tydligare senare! Det känns iallafall otroligt bra att få ta del av studien och förhoppningsvis få hjälp!

Teater Eva Funck (från Björnes magasin påminde Linus mig om!) med Filippa och hennes förskolekompisar.

Barn som inte sover

Det där med sömn alltså… Vilken tortyr det är att aldrig få sova. Att Casper sovit dåligt sedan han föddes har jag fått acceptera, men nu när även Filippa börjat vakna flera gånger per natt så fallerar allt.

Hon som alltid sovit i egen säng (i och för sig i Luddes rum från 2-3 år) vill nu bara sova tätt med mig eller sin pappa. Problemen med detta är dels att det innebär att jag måste gå och lägga mig klockan 20.00 samtidigt som henne vilket gör att jag får noll återhämtning på kvällen att städa upp, tvätta och kanske kolla på en serie. Det går nämligen inte att lämna sängen efter att hon somnat. Hon vaknar. Dessutom vill Casper oftast sova i sin egen säng men vaknar ju då och då och ropar efter mig. Varpå Filippa följer efter och står bredvid sängen och viskar ”när kommer du tillbaka” om och om igen (även om jag svarar).

Jag håller på att bli tokig. Dessutom ska min mens komma imorgon och min pmds är på max. Jag ber om ursäkt för att bloggen är så deppig, men jag har gråtit så mycket ikväll att jag vet inte vad annat jag ska skriva om. Vi har gråtit allihop. Och Ludde säger om och om igen att allt är hans fel. Och då gråter jag ännu mer för det är ju fruktansvärt att han känner så. Jag förklarar att jag mår dåligt för att jag inte får sova och att han är världens bästa. Filippa är som en gås, allt rinner av henne så hon tar noll ansvar hehe.

Nu sover hon åtminstone (i egen säng) efter mycket förhandlande och trugande. Hon har lovat att smyga när hon sen kommer in till mig, och förhoppningsvis har Casper en bra natt så vi undviker nattlig pinball.

Det kommer bli bra. Behövde mest skriva av mig. Lämna gärna tips på hur man får en fyraåring att gå tillbaka till sina rutiner!

Hon är söt när hon sover… Och ja, hon måste ha lamporna tända. Annars vaknar hon av att det är mörkt och tänder allihopa.

Totti 12 år

Idag fyllde vår underbara Totti 12 år. Helt otroligt. Att han skulle bli äldre än alla sina kompisar var mågot vi definitivt inte trodde. Som unghund när vi bodde i Österrike hade han en massa allergiproblem och vid 4 blev han blind. Men sen har det varit en lång period utan några större hälsoproblem.

Nu hör han även dåligt, men annars är han stundtals väldigt pigg i kropp och sinne, och han blir alltid glad när både okända och nära tvåbenta pratar med honom.

Han är den bästa familjehunden man kan tänka sig, och han har visat noll tecken på att bli en surig gammal gubbe. Istället fortsätter han charma alla och är så snäll att jag ibland inte kan förstå det.

Han trampar ständigt på mina tår vilket gör så in åt helvete ont och han ligger ofta och gnyr vid sin matskål vilket får mina öron att blöda.

Det känns omöjligt att tänka sig ett hem utan honom i. I tolv år har han varit min följeslagare och vi vet att vi har honom på lånad tid. Har vi tur får han ytterligare en sommar på landet. Hans absoluta favoritställe.

Grattis underbara Totti! Du är världens finaste hund och vi älskar dig för evigt!

He’s back!

Herregud så skönt det var att åka till Märsta (arlanda) vid lunch med barnen och lämna över dom till sin pappa! Vi hade nämligen ytterligare en tuff natt där Casper vaknade vid 1 för han kissade ner sängen (han tycker fortfarande nummer 2 är lite jobbigt och då håller han sig vilket även påverkar nr 1…) och fick sova hos mig. Av någon anledning insisterade han på att sova tvärs över kuddarna och sparka mig i huvudet. Hela natten. Sen tyckte han att det var morgon kl 5 och väckte Filippa och ja det var cirkus. Som tur var somnade han om vid 7 och sov sen till 9.30! Jag kunde också slumra lite medans Filippa och så småningom Ludde lekte tyst.

Vilket fall, det var inte lönt att åka till förskolan då eftersom de skulle sluta tidigt ändå. För bästa pappan åkte till Junibacken med dom! Dom tog tåget från Märsta och hade det jättehärligt tillsammans. Jag måste säga att jag är imponerad av att Linus pallar med såna utflykter! Det är minsann inte lätt med tre småglin!

Själv fick jag chans att fixa lite här hemma som att sy nya lampskärmar (gjort ett ikea hack – ska visa sen!) och fixa världens enklaste sänghimmel till Filippa (kommer inlägg om det med!). Älskar hur vårt hem blir bara mer och mer hemtrevligt. Barnens rum är bara SÅ mysiga!

Kidsen på Junibacken! Älskar hur Linus försökte få till en häftig bild men ungarna inte fattade alls hur de skulle sitta eller hänga!!!

Sömnbrist och pms

Jag körde min egen forskningsstudie här hemma med icke förvånade resultat. Min pms kickade nämligen igång i lördags, och hör och häpna, men barnen lät mig sova två hela nätter! Äntligen fick jag känna mig som en normal människa. Jag kände av pmsen, men kunde ändå kontrollera mina tankar någorlunda och lyckades hantera mina vredesutbrott… ok…

Men så hände då igår natt… Som började med en svår läggning, fortsatte med ständiga uppvaknande av Casper och slutade med att Filippa väckte oss klockan 6. Jävligt dålig sömn för mig med andra ord. Och behöver jag ens säga hur dagen varit? Morgonen var katastrofal, och jag var så arg att jag kokade. Och eftermiddagen bjöd mest på tårar och uppgivenhet.

Slutsats i denna väldigt seriösa studie är att pmds kan vara hanterbart ifall man får sova i lugn och ro samt dricka sitt kaffe medans det är varmt. Annars: not so much.

Tre trötta barn ikväll och när Casper somnat hittade jag Filippa med sin bok om rebelltjejer över sig. ♡