Mot Mallorca!

Herregud vad hektiskt livet har varit på senaste tiden. Kvällarna är ljusa och vädret har varit så fint att barnen har stannat uppe sent varje kväll. Vilket innebär att det inte blir någon tid på kvällen för varken återhämtning eller reflektion.

Men vi har fått en hel del gjort. Först och främst har jag jobbat mycket. Mest stolsdynor och mössor har det blivit. Sen har jag målat fasaden på baksidan. Nu är bara kortsidan i norr fortfarande gul. Innan sommaren ska de bli klart.

Vi har även fått upp vår gigantiska studsmatta. Det krävdes en hel del jobb för vi ville ha den längst upp i hörnan bakom garaget, och där låg en stor hög med sten i en backe. Så kroppen värker en hel del från allt kånkade och grävande. Men bra blev det! Jag får visa bilder senare, har inte fotat något på tomten!

Vilket fall, nu lämnar vi jobb och husfix bakom oss och drar på semester! Nu kör vi först till mina föräldrar i Båstad och imorgon åker vi vidare till Mallorca för att fira mormor 70 år och Ludde 6 år! Vi får se om ni får följa med på resan via instagram och/eller blogg!

Ludde i Berlin

Igår morse hämtade svärföräldrarna upp Ludde och tog med honom till Berlin! Linus (som bor där om någon missat) slutade tidigt i helgen så dom passade på att hälsa på. Imorgon är han ledig och då ska dom till Tropical Island som ligger ett par timmar söder om Berlin.

Fatta vad häftigt ändå? Tänk vad mycket han måste växa under denna resan. På tisdag kommer de hem och då blir Linus hemma en natt innan han drar igen.

Filippa, Casper och jag har haft det bra fast lite tråkigt kan jag tycka det är att se grannar ha vårens första grillfester medans jag hänger i lekplatsen och sen steker Findus köttbullar med makaroner till ungarna. Lite för tråkig vardag för en sån fin helg. Men men.

Idag spenderade vi 5 timmar på Järvafältet och 4h gården Bögs Gård. Filippa fick rida, klappa lammen och mata kossorna, och Casper klappade getterna och racade med balanscykeln nerför alla backar han kunde hitta.

Dock blev det inte så många bilder tagna då jag har för upptagen med att fånga Mareeps i Pokemon Go. (Sorry, not sorry)

Imorgon är det förskola och jag ska äntligen få tillbaka min symaskin som varit på lagning. Halleluja!

Kategorier JAG

Pmds:ens uttryck

Eftersom jag är med i en studie på Uppsalas akademiska sjukhus så tänkte jag dela med mig av vad jag går igenom ca 10 dagar varje månad. När pmds:en börjar är jag mest nedstämd och trött. Inget gör mig glad och jag tappar livsglädje. Såhär dagen innan mens är jag ett ilsket vrak som tappar kontrollen. Det är jättebra att kartlägga sina symptom, men det ger mig endast förståelse för mitt beteende. Jag fortsätter att må precis lika dåligt och mina humörsvängningar lindras dessvärre inte.

Nedan följer påståenden som jag dagligen fått gradera från ”inte alls” till ”mycket svårt”. Jag hade tänkt skriva ner några korta exempel efter varje men jag klarar inte det nu när jag är mitt uppe i det. Men jag kan säga som så att på varje påstående har jag svarat ”mycket svårt” minst en dag.

  • Kände mig deprimerad, ledsen eller nedstämd
  • Kände mig hopplös
  • Kände mig oduglig eller hade skuldkänslor
  • Kände mig orolig, spänd, “uppskruvad” eller “på helspänn”
  • Hade humörsvängningar (t ex kände mig plötsligt ledsen eller gråtfärdig)
  • Var mera känslig för att bli bortstött av andra eller hade lätt för att bli sårad
  • Kände mig arg, lättretlig
  • Hade konflikter eller problem med människor
  • Hade mindre lust för vardagliga aktiviteter (t ex arbete, skola, vänner, fritidsaktiviteter)
  • Hade svårt att koncentrera mig
  • Kände mig slö, trött, utmattad eller saknade energi
  • Hade ökad aptit eller åt för mycket
  • Kände sug efter speciell slags mat
  • Sov mer, tog tupplurar, hade svårt för att komma upp i rätt tid
  • Hade svårt för att somna eller bibehålla sömn
  • Kände mig överbelastad eller att jag inte skulle orka med
  • Kände att jag förlorat kontrollen

Nästa steg är att få en tid för MR av hjärnan. Enligt sköterskan som håller i studien är det dock svårt att få tider då kvinnliga problem har i vanlig ordning lägst prioritet.

Fina stunder

Även om kylan sitter i så känns det ändå som om våren kom till Stockholm i helgen. Och vilken befrielse det är! I lördags hade vi en riktigt härlig dag som började med att vi vaknade ute i Nacka hos Astrid som har en valpkull för tillfället. Så mysigt! Jag får göra ett inlägg med bara valpbilder senare.

På förmiddagen lämnade jag av Filippa och Ludde på Naturhistoriska riksmuseet för att kolla dinosaurier tillsammans med Catarina, Arvid och Elsa. Casper och jag åkte till förskolan där vi mötte upp med Henrik (A och E’s pappa) för att renovera ett litet badrum. Jag målade och Casper degade (ej i anslutning till badrummet!).

När vi kände oss klara åkte vi till Arlanda och hämtade pappa Linus som tack vare att EasyJet börjat flyga Berlin/Stockholm kunde komma hem tidigt en lördag. Och eftersom vi inte fick nog av att hänga med våra museum- och renoveringskompisar gick vi hem till dom på kvällen och åt gott och drack massvis med vin. SÅ trevligt!

På söndagen tackade vi ungarna som sov till 10 och började dagen med att käka berg av amerikanska pannkakor. Sen drog jag och se äldsta tillbaka till förskolan och fortsatte måla medan Linus satte upp panel på baksidan.

Men det viktigaste som hände under helgen var ändå att Ludde lärde sig cykla! Alla hans vänner lärde sig vid 4 år och vi har kämpat på helt utan resultat. Ludde var helt enkelt inte redo. Förrän nu när han helt plötsligt cyklade iväg själv hemma hos våra vänner. Utan någon av oss vuxna som sa vad han skulle göra. Vilken befrielse!

Ledsen för spretigt och ganska ointressant inlägg, men jag kände att jag behövde påminna mig själv om att jag faktiskt upplever ljusa stunder även om jag inte är på topp för tillfället. Det blir bättre.

Kategorier JAG

Vårdepp

Hejhej! Fan det går inte särskilt bra nu. Tror jag hamnat i någon form av vårdepp. Jag är allmänt ointresserad av det mesta och vill helst bara lägga mig i sängen och dra täcket över mig. Morgnarna är värst. Ibland kan jag undra om det ens är fysiskt möjligt för mig att få iväg ungarna till förskolan. Samtidigt så är det ju mitt enda andrum så på något sätt lyckas jag få dit dom vid tiotiden.

Nu är jag dessutom en vecka innan mensen så alla symtom är ggr tusen. Just nu är klockan 21.15 och jag kan inte få Filippa att sova och mitt tålamod är fullständigt utplånat. Orkar. Inte.

På dagarna försöker jag röra på mig så mycket som möjligt. Ta långa promenader för både kroppen och psykets skull. Sen har jag varit upptagen med att göra min deklaration eftersom jag alltid bokför hela förgående år när det är dags för att deklarera. Måhända ett märkligt system, men jag snöar hellre in mig en period om året än att dras med det dagligen eller veckovis.

Något annat jag brottas med är åldersnoja. Jag känner mig så fullkomligt oduglig och oviktig. Visst, jag är jordens mittpunkt för mina tre barn, men förlåt, jag ser inte det som meningen med livet. Dom växer ju upp och kommer frigöra sig från mig, och vad har jag kvar?

Om någon har tips att dela med sig av hur man kommer ur denna funk. Vårdepp/medelålderskris/pmds. Förutom medicinering. Det har jag på g!

Kategorier JAG