Call me supermom

Det är ofta som jag känner att jag fullständigt värdelös som mamma och känner att jag misslyckats i mitt föräldraskap. Men idag känner jag mig grym och klappar mig själv på ryggen.

Det började egentligen igår när jag efter en stundtals hemsk vecka hos mina föräldrar med totalt galna barn och väldigt lite sömn bestämde mig för att lasta bilen och åka hem. Planen var att vänta in Linus och åka hem söndag eftersom jag inte vill köra den långa vägen själv. Men när Jessica fick avboka våra fredagsplaner pga sjuk bebis kände jag att köra själv kunde inte vara värre än att stanna kvar med tre ungar som gick mig och varandra på nerverna.

Sagt och gjort, kl 10.45 sa vi hej då och drog. Och bara att vara påväg hem verkade få barnen att lugna ner sig. Filippa satt fram bredvid mig och Casper bak med Ludde. Mitt fokus var tvunget att ligga på vägen, så storebror fick hjälpa lillebror med diverse saker. Casper som är van vid att jag sitter och servar honom var först inte nöjd alls med upplägget, men så småningom accepterade han det och sov sen en ända till förbi Jönköping.

Först i Mjölby stannade vi och jag tankade, körde McDrive och sprang in och kissade två barn. Max 10 minuter tog stoppet. Sedan fortlöpte resan smidigt och barnen höll sig sams och varvade spel och Netflix på iPads.

När vi började närma oss Stockholm insåg jag att vi skulle hinna till simskolan! Och trots att vi blev fast en halvtimme i Stockholmstunneln vid Karolinska så kom vi fram 16.30 till Vilundabadet. 16.45 började Luddes simskola.

Middagen avklarades där med pannkakor och korv och kl 18.05 var det Filippas tur att simma. 19.00 hade alla badat klart och blev belönade med glass för sitt slit. När vi kom hem var det tvungna att hoppa studsmatta som dom längtat så efter. Vid 22 stupade jag äntligen i säng (Caspers långa bilvila gjorde läggningen svårare). Hela kroppen värkte men två alvedon hjälpte mig att somna.

(Ok jag inser nu att detta blir långt. Sorry.)

Imorse gick Casper och Ludde upp tillsammans och lekte med tågbanan medan Filippa och jag sov vidare (eller jag halvsov väl). När jag gick upp sen hade Ludde hjälpt Casper att kissa och byta hans kalsonger. Så himla fina.

Sen blev det bråttom för vi hade en fullspäckad dag! Och jag kände mig väldigt nöjd över att jag är en sån som samlar på mig eventuella framtida presenter för tack vare att vi åkte hem 2 dagar tidigare skulle Filippa kunna gå på två kalas och Ludde ett! Snabbt slog jag in presenterna och packade Filippas kalaskläder. Först skulle hon nämligen på dans!

Efter vi släppt av henne så åkte vi till förskolan för att vara med på städdagen. Hej och hå! Som tur var hämtade en annan (förskole)förälder på dansen. Efter städning och kirvlunch klockan 13.15 smet vi iväg för att gå på kalas 1, nämligen Luddes bästis Alfred som bor i Lännersta, Nacka. 45 minuter tar det dit och vi sladdade in exakt 14.00. Problemet var att jag tagit fel på tiden och vi var 30 minuter sena. Oh well. Sen höll vi på att åka 30 minuter för tidigt för att jag åter igen gjort en tankevurpa med klockan, men som tur var hann jag bara spänna fast ungarna i bilen innan jag insåg mitt misstag. Jaja, för mycket kaffe tror jag.

15.40 satt vi iallafall i bilen för att åka till kalas nummer två, nämligen Filippas förskolekompis Alma som hade sitt kalas på Leos Lekland i Barkaby. 35 minuter tog det dit och nu var vi punktliga. Casper och Ludde ville inte åka hem så vi stannade kvar och lekte samt käkade middag. Pannkakor såklart!

Påväg hem stannade vi för att köpa mat till mig (grönsaks Pad thai) och popcorn och choklad till barnen. Ludde var avis på Filippa som fått popcorn på kalaset och ingen hade gillat något godis från påsarna så nu fick det bli så! Efter en stund på studsmattan (hur orkar de????) satte vi oss i soffan och kollade film och åt snacks trots att klockan bar alldeles för mycket. Det blev min favoritfilm Peter och draken Elliot som finns på Netflix (obs ej tecknad). Som jag gråter när jag ser den!

Nu är klockan efter 23 och ungarna sover sedan en timme sedan och jag ligger här och känner mig nöjd över mig själv. Ok så barnen har levt på korv, pannkakor och snacks, men dom har varit glada, snälla och härliga. Och då är ju allt förlåtet. I hate to say it, but borta bra men hemma bäst! Förutom med Thailand. Då är alltid Thailand bäst.

Sjukt jobbiga ibland, men älskar mina galenpannor så! Imorgon är det kalasdags igen, men på gångavstånd och så kommer ju Linus hem!