En ledig dag

Ny vecka, nya tag. Jag liksom många andra har svårt att formulera mig klokt nu såhär kort tid efter det hemska terrordådet som skedde i Stockholms stad. Men vardagen rullar liksom på oavsett.

Förra veckan blev inte riktigt så glassig som jag hade förväntat mig. Casper började ju på förskolan förra måndagen och Linus skötte inskolningen de tre första dagarna. Men det var så mycket annat. Visning både måndag och onsdag som skulle städas och fixas inför, simskola, logopedbesök och kontraktsskriving på huset. Samtidigt som en långsam inskolning blev det inte mycket tid över till mig utöver ett yogapass i tisdagsförmiddag.

Så idag tar jag en ledig dag. Jag lämnade barnen på förskolan vid 9.30 efter en hysterisk morgon med väldigt nära till gråt och nervsammanbrott. Ni vet, jobbig natt efter en påfrestande helg, och jag håller på att falla samman.

Istället för att påbörja de beställningar som legat och väntat ska jag nu göra mig en kaffe och sätta mig på soffan med apple tv kontrollen i handen. Enda till klockan 14 som jag ska hämta på förskolan tänker jag stanna där. I need this.

Mellis på förskolan i fredags. Casper spanar efter flygplanen som har inflygning mot Arlanda över Viby.

Förskolefoto

Klockan 21.20 sov alla barnen, men det innebär inte att vi hade en jobbig kväll. Tvärtom hade vi en supermysig kväll som gjorde att vi inte ville lägga oss! Våra kompisar som också ska med till Thailand (ja två veckor iallafall) hängde med efter förskolan och jag lagade mat medan Catarina lekte med barnen. Det blev lite turkiskt tema på maten och alla barnen rensade tallrikarna och bad till och med om mer. Inte illa med tanke på att det var lite kryddigt. Vid sju åkte dom hem och efter vällingen på soffan gick vi upp till Luddes rum.

Han byggde med Duplo och gjorde en häftig lekpark som han satt lääänge med. Filippa och jag låg i sängen med en sångbok och sjöng tillsammans. Alltså jag hade helt missat hur bra Filippa kan sjunga nu! Hon kan ju texter på en massa sånger nu som knappt Ludde kan. Och Casper, ja han kröp bara omkring och lekte med vad han än fick tag på. När Ludde började prata med hes röst insåg jag att det nog var dags för honom att sova. Men vi hade det så lugnt och fint tillsammans att jag ville liksom inte att kvällen skulle ta slut!

Men när det var dags att släcka lampan hos ”de stora” så pussades vi och sa godnatt utan några protester. Casper som jag nattar genom att ligga bredvid spjälsängen tills han somnar tog lite längre på sig ikväll då han var lite väl speedad. Men han var ju snarare glad bara, så gjorde inte så mycket att han busade omkring i en kvart kanske. Älskade ungar. Skönt att kunna berätta att trebarnslivet inte alltid är kaos utan vi kan även ha magiska stunder!

Idag var jag på förskolan och fotade en gruppbild. Vi tar inte längre dit en fotograf under öppettiderna då det ju inte finns med i lärarplanen att spendera en förmiddag till fotografering. Vi vill dock fortfarande ha en gruppbild som jag då ansvarat för. Förra året var det svettigt med många småbarn och minst hälften tittade inte ens åt rätt håll. Men denna gång hade jag med Caspers Babblarna-mjukisdjur som en annan mamma stod och viftade med bakom mig. Klockrent – alla barn tittade uppmärksamt! Här är en av bilderna. Inte den jag valde eftersom en pedagog blundar, men den som mina barn blev finast på. Detta är alltså hela vår förskola! Alla 25 barn och 5 pedagoger. Världens bästa förskola!

img_8254

Jag vet att dom flesta är ok med att visa sina barn på min blogg, men jag har suddat en massa ansikten oavsett. Bredvid Ludde ser ni min kompis Johannas dotter, lillan till höger är Danne och Carros tjej, och på mittenraden ser ni Catarinas två barn. Oväsentligt för er som inte känner mig privat, men kul för de som är vana att höra mig prata om dom. 

Förskolestart

I min enfald hade jag tänkt att JAG skulle få bestämma vad vi skulle göra idag nu när de stora var på förskolan. Silly me. Bebis bestämmer alltid. Och idag ville bebis inte sova förutom när jag gick en stund med honom i vagnen. Jag passade dock på att lyssna på senaste avsnittet Kära Barn podden samt jaga några Pokemons (alltså med syfte att kunna visa Ludde hehe).

Så det har inte blivit mycket gjort här hemma och inte heller har jag fått sitta och slötitta på kass teve som också fanns på min Att Göra lista för dagen. Men Casper och jag har haft lite kul ihop och framför allt har Ludde och Filippa haft en kanondag på förskolan. 3 familjer med totalt 6 barn går denna veckan och 2 fröknar jobbar så det blir lyx-verksamhet för alla. När jag kom satt Filippa och pärlade ett armband tillsammans med sin kompis. Så mysigt.

Faktum är att när jag lämnade barnen imorse hade de knappt tid att säga hej då. Många barn kan behöva skolas in igen efter sommaren, men inte mina alltså. Frågan är, har de bara saknat sina kompisar och verksamheten, eller var de trötta på sin mamma? Vad tror ni? 😁

Förskoleavslutning

Efter veckor av sol var det full åskstorm imorse när det var dags för vår förskolas sommarfest. Vi som alltid är ute var tvungna att flytta firandet inomhus. Pedagogerna styrde upp det otroligt fint och barnen gjorde ett fantastiskt uppträdande med många fina sånger. Dessvärre kan jag ju inte dela med mig av bilderna eftersom jag bara tog gruppbilder, men tro mig, det var sockersött! 🙂 Ludde och Filippa satt som förstenade och sjöng inte med i låtarna de sjungit non-stop hemma. Klassiker!

Efter uppträdandet var det avtackning och sen fika och häng med alla familjerna. Det är alltid like trevligt att hänga med alla föräldrar och barn på förskolan! Jag tror faktiskt inte ett endaste barn saknades idag! Linus var ju dock inte med… Casper och hans lillkompis Albert somnade tillsammans på soffan. Så himla gulligt! Casper vaknade dock efter en liten stund och tyckte det var superroligt att få uppmärksamhet av de stora barnen.

image
image

Klockan är 22 och jag vet inte varför jag fortfarande är vaken. Eller jo, det är för att jag har ett sånt starkt behov av att bara sitta på rumpan och göra ingenting, men nu måste jag verkligen sova. Gäsp!

Mammaliv och förskolan

Annars då? Jo jag kämpar på. Är så galet trött bara och har inte känt mig helt hundra. Nu är det bara en månad kvar tills Filippa börjar på förskolan, och halleluja vad underbart det kommer bli! Jag tycker det är så himla mycket snack i sociala medier för tillfället angående förskolan och många har åsikter angående hur man kan sätta en ettåring där om man inte MÅSTE. Och jag MÅSTE väl egentligen inte. Jag hade kunnat vara mammaledig längre. Jag hade också kunnat sitta uppe och jobba på nätter och leka dagarna i ända med mitt barn. Men jag vill inte. Jag orkar inte. All cred till er mammor som pallar det, men inte den här mamman.

Det ska bli så himla spännande att skola in Filippa och hon älskar verkligen redan förskolan. När vi kör för att lämna eller hämta Ludvig så sitter hon alltid och hoppar i bilstolen av förtjusning. Och när vi kommer dit så går hon omkring på gården (Ur och Skur Förskola) och utforskar och glömmer helt bort att ha koll på var hennes mamma är. Det mysiga är också att de andra barnen tycker så mycket om henne! Barn i alla åldrar kommer fram och säger hej och tar gärna henne i handen för att hon ska följa med och leka. Och ett par tjejer som är några månader äldre bara står gärna och ”pratar” med Filippa på sitt eget sätt.

Man vet ju aldrig hur inskolningen kommer bli, och kanske kommer Filippa tycka det är jobbigt att säga hej då. Men jag är åtminstone helt övertygat att hon kommer ha det fantastiskt där, och definitivt bättre än med mig som egentligen bara vill jobba och förverkliga mig själv. Och ja, detta är total självkritik och inte något negativt mot dom föräldrar som faktiskt tycker det är roligt att leka med sina barn varje dag, hela dagarna. Good for you, men snälla döm inte mig för att jag väljer annorlunda!

Idag var det premiär för Ludde och hans Knoppe gäng att bege sig ut i skogen och ha picknick. Han var så peppad imorse och det första han sa var att han ville ha russin i din matsäck! Han fick dessutom plättar, banan och varm choklad. 😊 Imorgon ska samma gäng (dom är 5 st) till fjärilshuset och titta på hajar. Världens bästa pedagoger tänkte att dom skulle uppskatta det då de alltid leker att ”hajarna kommer”! 😍