Arg

Jag hade sett fram emot en härlig kväll med barnen och harmonisk och nattning med läsning av många böcker. Men det blev inte så. Tydligen blev den äldsta så arg för att jag gav badrocken till lillsyrran (som jag först erbjudit honom men han nekat) att han gick och krossade ipaden. Bet i den så glaset gick i sönder.

Detta fick jag veta först efter tandborstningen när jag samtidigt passar på att sortera lite tvätt och öppnar hans byrålåda. Där ligger nämligen den spruckna paddan med ett tydligt bettmärke.

Jag önskar att jag hade något lugnt och pedagogiskt att skriva, men faktum är att jag är så jävla förbannad. Jag vill straffa honom på alla möjliga sätt genom att inte låta honom gå på playdates, inte läsa för honom, inte ge honom den där kakan i matsäcken på skridskoåkningen imorgon, etc. Sjukt omoget och helt orimligt, jag vet.

Dock kommer han inte få använda ipad förrän han fyller 6 år vilket är om 3,5 månader. Det har jag sagt till honom och inte en chans att jag kommer rubba det ”straffet”.

Jag är seriöst så förbannad att jag kokar.

Ipaden i fråga innan storebror tog sönder den. Hur sjukt är det att Casper kan spela Mario Run ganska bra?

Vi överlevde julen!

Jag skulle kunna skylla min bloggpaus på att jag varit upptagen med att koka knäck, baka pepparkakor, läst julböcker, spelat spel och myyyst, men det skulle vara en lögn. Visst har vi gjort en del av de sakerna, men främst har det varit överlevnadsmode.

Jag tänkte att det skulle vara lugnare i år men icke. Skrikiga och bråkiga barn och en mamma med noll tålamod pga no sleep. Nästa år firar vi julen hemma där de kan sova i sina egna sängar, träffa lite kompisar och hålla på sina rutiner.

Men klart vi haft det mysigt också och mina föräldrar har ju varit jättehjälpsamma, men trots att jag inte behövt laga någon mat, diska eller städa och dessutom haft hjälp vid läggning så är det oavsett mer påfrestande än när vi är hemma. Galet.

Det där med tre barn på tre år känns för tillfället inte som om det var en jättebra idé, men vi lever på hoppet om att det kommer bli magiskt. Snart… Just nu pausar vi vår resa från Båstad till Stockholm i Jönköping på Leos Lekland, och här är ungarna ett järngäng som håller ihop och rår om varandra. Om dom bara kunde vara så när vi är själva också… Vi hörs när vi kommit hem!

Gulliga var vi iallafall på julaftonen

Lucia 2017 i bilder

Tänk att få ha tre barn i samma Luciatåg! Eller ok Casper var i Linus famn (som båda fick vara med om sina första Luciafirande! Alla hade valt sina dräkter själv och var så gulliga med overallerna ovanpå. För vi hade både snö och minusgrader! Så himla idylliskt.

Jag har redan berättat om firandet i förra inlägget plus att jag visat bilder på instagram, men jag ville ändå visa dom här med för framtiden om jag vill titta tillbaka. ♡

10. När jag ”tappade det” senast….

Oj vilken eftermiddag och kväll vi haft! En härlig kompott av gamla och nya vänner var här på glöggbjudning för att fira andre advent. Många hade inte sett huset färdigt(ish) så det var ett ypperligt tillfälle att visa hur vi bor och umgås.

Vi har haft det SÅ trevligt, men gissa hur många bilder jag tagit? Noll. Jag hade inte en tanke på att fota vilket känns tråkigt nu, men samtidigt är det väl sunt. Jag tittade inte mobilen under hela kvällen.

Idag ska jag berätta om när jag ”tappade det” senast enligt bloggjulkalendern, och jag ska erkänna att jag tappar det på daglig basis. Ofta rör det sig om barn som inte lyssnar eller bråkar med varandra eller när maken har noll insikt i hur mycket jag gör här hemma.

Men senast det hände… Vi hade en mysig och enkel läggning så humöret har varit på topp. Jag måste nog säga när Linus var och handlade inför glöggbjudningen och han blir irriterad på mig för jag säger att han ska kolla att julblomman passar i krukan och kallar mig jobbig och avbryter samtalet. Jag ”tappar det” och skickar ett argt sms där jag ifrågasätter hur han har mage att kalla mig jobbig. Varpå han svarar med ett förlåt och att han bara är stressad.

Så ni ser, det är inte så farligt att tappa det! Bättre att säga vad man känner och släppa taget ibland. Sen kan jag ju personligen kanske välja mina strider liiite bättre…

Eftersom jag inte vet hur jag ska bildsätta detta inlägget så får ni en gullig bild på barnen istället!

Sötaste mysdressarna från h&m! Tyvärr ville Filippa inte ha samma så vi kunde inte matcha helt.

detta är en del av Kajsons julkalender

Första advent

TGIM imorgon liksom… Vi har haft en härlig helg, men nu är jag helt slut. En del av problemet är att jag har sovit för få timmar per natt då Casper har vaknat ovanligt tidigt om morgnarna (7 men jag är ju van vid 9 så har lagt mig försent). Sen tär det ju att konstant serva tre minimänniskor även om dom är underbara (stundtals). Idag har vi både varit på pyssel på Järvafältet arrangerat av Naturskolan i Sollentuna och på avslutning på Sollentunagymnasterna. Båda väldigt lyckade tillställningar. På morgonen ville ungarna att jag skulle ta en bild på dom, så det gjorde jag förstås!

Några kompisar från förskolan frågade om vi ville hänga med på julpyssel på Järva, och det ville vi såklart. Om jag inte hade haft fullt sjå med barnen så hade det varit perfekta tillfället att fotografera, dom hade gjort så fint! Dom hade anordnat oliks pysselstationer och för 20kr per person fick man pyssla loss. Dom serverade även fika för en liten peng. När vi gick hem frågade Ludde om vi kunde gå dit imorgon igen. Ett bra betyg!

Efteråt fick vi byta om och hoppa in i bilen för nu var det gympadags! Både Ludde och Filippa har gått (i olika grupper) på Sollentunagymnasterna varje söndag och idag var sista gången. Ludde vill dessvärre inte fortsätta trots att han har världens bästa ledare. Filippa hade nog gärna gått vidare, men tyvärr har de stått utan vuxen ledare hela terminen och haft två 15åriga tjejer ansvariga. Så nu ska hon börja på dans istället på Aktiv Ungdom Sollentuna. Vi får se om vi kommer tillbaka till gymnastiken. Filippa är ju trots allt bara 3 år!

Efter att vi tackat av ledarna körde jag med barnen till McDonalds för att inhandla middagen som vi sen käkade framför julkalendern. Ja ni hör ju vilket tjusigt liv vi lever!

Ja det var vår första advent. Nu ska jag ta mig an dagens bloggjulkalender innan jag säger godnatt!

Egna sängar: ett underverk för sömnen!

Jag måste tvinga mig att skriva detta peppiga inlägget, för egentligen är jag så sjukt arg och ledsen efter att A) kollat på #tystnadtagning upproret på svt och B) i min ilska och undran över vilka dessa vidriga män är söka info på flashback och inse att det finns en massa män där ute som inte ser något fel i vad dessa kvinnor utsatts för. Hur de får skylla sig själva eller hur de bara vill ha uppmärksamhet. Jag blir så arg att jag kokar.

Men men, nu ville jag ju verkligen berätta om vår natt då det var bästa sedan Casper föddes. Jag var helt chockad imorse men hade såklart inte tid att blogga då. Så här kommer det (håll i er!): Ludde somnade själv och sov 20.30-9.00 i egen säng. Filippa somnade också själv 20.30 och kom in till mig vid 7.30 och somnade om till 9.00. Casper somnade i sin säng men med mig där klockan 20.30 varpå jag sen la mig i min egen säng. 5.20 ropar han på mig (inte ledsen) och han säger han vill ha lelle (välling). Han somnar med flaskan och jag går tillbaka till min säng. Klockan 9.00 vaknar han och öppnar sin dörr själv och går och väcker alla helt lugnt.

Ok detta kanske inte är mindblowing för er, men för mig var det ett mirakel. Plötsligt händer det liksom!

Mina pyjamashjältar

Caspers födelsedagsfirande

Efter en lång och hektisk vecka så avslutade vi med dunder och brak – nämligen firandet av Capers 2 årsdag! Han vaknade vid 7.30 och då gick Linus (som redan sov hos honom efter han vaknat flera gånger innan) ner och gjorde en flaska välling. När de var tillbaka på Caspers rum smög jag ner och gjorde varm mjölk i flaskor och lussebullar till alla. Sen väckte jag Ludde och Filippa som sov så fint i sina sängar och vi tog paket och bricka och knackade på hos lillebror.

Han tyckte det var jättespännande att vi sjöng för honom och öppnade sen paketen glatt. Han fick babblarna plastgubbar, ett parkeringsgarage i trä med bilar och helikopter samt vantar som mormor skickat upp. Lagom mycket!

IMG_8765IMG_8791

Hela dagen röjde sen Linus och jag, och när huset äntligen blev någorlunda färdigt kunde vi kunde bjuda på kalas. Närmaste släkten bjöds in och huset fylldes av kusiner. Casper fick en massa fina presenter i form av böcker och mat av trä. Perfekt! Linus lagade fantastisk god torsk som vi åt i två sittningar (först barn sen vuxna). Till efterätt åt vi Babblarna tårta som vi beställt. Dessvärre var Linus tvungen att åka och jobba på kvällen men resten av oss hade det trevligt tillsammans.

IMG_8793IMG_8810

När gästerna skulle åka hjälptes alla åt att städa upp och nu sitter jag och skriver i ett städat kök. Sånt uppskattas! Tack alla fina och grattis Casper! Om jag hinner kommer ett inlägg om Casper två år imorgon. God natt!

 

Utvecklingssamtal på förskolan

En lyxig grej med att ha barn tätt är att de en period går på samma förskola alla tre. Och eftersom vi går på en sån liten förskola (totalt 27 barn) så känner ju alla pedagogerna alla barn lika väl.

Idag var det utvecklingssamtal för alla tre och jag satt med Pernilla och pratade om Filippa och Casper och sen med förskolechefen Susanne om Ludde. Så fina samtal med båda! Jag tänkte berätta lite vad som sas. Dom större har blivit intervjuade.

Ludde

Ludde trivs bra på förskolan och gillar mest att leka. De har tema matematik nu och barnen (6 i hans mullegrupp) tar in all kunskap som svampar. Gruppen är väldigt tajt och alla leker med alla.

Dom har högläsning från Ronja två dagar i veckan och efteråt målar dom deras intryck. Idag hade de diskuterat hur olika människor är och då hade han både berättat att människor jar olika färg på kroppen och att han känner två pojkar som är kära och ska gifta sig.

En av Luddes utmaningar har varit att han är väldigt känslig och har vid konflikter tagit väldigt illa vid sig. Men nu har han börjat stå upp för sig själv och säga ifrån när han tycker han blir felbehandlad.

Ludde: känslig, empatifylld och kreativ.

Filippa

Filippa trivs också bra på förskolan och gillar att spexa och leka rolllekar som mamma, pappa, barn eller doktor. Hon gillar att berätta mycket och har ibland svårt för att lyssna på andra.

Hennes svårighet har varit att kompromissa i lek och i konflikter. Detta hade dock blivit bättre även om det finns en kompis som hon fortfarande har svårt att leka med utan att bråk uppstår. Men hon är en fin vän som är duktig på att dra igång lekar.

Hennes grupp (14st knyttar) har haft tema svamp och dom har plockat, pysslat och lärt sig om svampar. Hon gillar att rita och skriva.

Filippa: Busig, bestämd och kärleksfull.

Casper

Casper kunde ju inte bli intervjuad men det märks att han trivs på förskolan. Lämning går jättebra och han är oftast taggad när vi åker dit.

Han har öppnat upp mer känslor på förskolan än i början då han var mer återhållsam. Dels kan han springa och krama pedagogerna när han är glad, men han låter också dom trösta honom om han blir ledsen.

Språket har inte kommit än men han har tagit till sig stödtecken och tecknar efter vad han lärt sig på förskolan. Han är också väldigt tydlig med vad han vill och inte vill.

Han älskar samling och att sjunga tillsammans. Han sjunger inte orden men nynnar och gestikulerar. Vi aktiviteter är han gärna med men håller sig gärna lite utanför och observerar mer.

Casper: Aktiv, stark (både vilja och kroppsligt) och företagsam.

Mina underbara barn. Samma föräldrar men helt olika individer!

Status

Swoosh sa det bara så gick det en vecka till! Min hjärna är stendöd just nu så kör en enkel statusuppdatering för att komma tillbaka på rätt spår.

Barnen:

Jag vabbade med en febrig Ludde onsdag-fredag. Även om han egentligen bara var dålig på onsdagen så var det såpass illa att jag tyckte det var bra att han fick vila upp sig. Filippa insjuknade på lördagen men precis som Ludde var hon ok morgonen efter. Nu får vi se hur det blir med Casper som är inne i någon väldigt arg fas. Nästan två och skriker på nätterna som den kolikbebis han en gång var. Kvällens läggning tog så lång tid att Ludde frågade om det hunnit bli morgon igen…

Krasslig Ludde

Renoveringen:

Byggarna åkte i onsdags och vi har målat lister etc och fixat sedan dess. Nu börjar det roliga med inredningen! Planen är att flytta upp nästa helg.

Caspers Ikea Kura säng som ska bli pimpad.

Jobb:

Det blev en hel del beställningar gjorda förra veckan men jag betar fortfarande av en lista. Många julklappar dock så kunderna har inte bråttom vilket är skönt. Vi kollar dock på att ta in en Au-pair som kan hjälpa oss i vardagen. Vi hade ju det när Filippa föddes, men då hade vi en tjej från Kambodja och denna gången blir det Europa eller USA. Har ni tips så är jag intresserad!

En orm som har flyttat hemifrån.

Det var allt från världens tröttaste trebarnsmamma! Godnatt!

Ensamstående på deltid

Jag får mycket förståelse och medlidande för hur jobbigt det stundtals är att vara själv så mycket som jag är med tre barn i förskoleåldern. Och jag uppskattar verkligen den pepp och hyllning jag ofta får för att vara en supermamma.

Men vet ni vad det värsta är? Eller jo det är ju när nätterna är åt helvete och man aldrig får sova och då inte har någon som avlastar en. Men NÄST värsta? Det är ensamheten. Och det låter kanske sjukt för jag har ju tre barn som alla tar stor plats. Men socialt sett blir jag väldigt utesluten. På vardagar är det inga problem, men på helger när man nästan alltid är själv känns det så sjukt ensamt.

Hur många gånger får jag liksom inte frågan om när Linus är hemma och ”vi måste ses då!”. Så ibland känns det som mitt liv när Linus är borta bara är en transportsträcka. När andra längtar efter helgen så vill jag bara att den ska vara över. Så jäkla trist.

Obs kan såklart ha jättemysigt med bara barnen, men nu när dom är så beroende av mig heeela tiden så känns det mest som ett arbete där jag städar, lagar mat, tvättar, klär på, löser konflikter, torkar rumpor, fixar mellis etc hela dagarna lång. Jag hade liksom hellre suttit och haft högläsning, lagt pussel eller byggt lego med ungarna. Jag hoppas det kommer med att se blir lite äldre.

Slut på klagande. Hoppas ni har en trevlig helg iallafall!

Egentid med Ludde i torsdags. Så härligt!